Gratis är gott men svårt att ta betalt för

Gratis är ett bra sätt att få folk att testa en tjänst eller vara. Sampling (=dela ut varuprover) är populärt för många typer av produkter, inte minst tidningar. Inom vecko- och månadstidningsbranschen är fenomenet utbrett med kampanjer i stil med 4 nr + en väska för 99 kr. Den ena tidningen med häftigare premier än den andra, ofta med ett "värde" som överstiger prenumerationen. Man köper in en billig filt i Kina för 15 kr/st och påstår sedan att den är värd 249 kr.
Pengarna som kommer in täcker i bästa fall tryck, distribution, inköp och utskick av premien. Inte förrän prenumeranten köpt en prenumeration till ordinarie pris har förlaget tjänat något.
Ja, bortsett då från upplaga. Förlaget köper sig även en högre upplaga som sedan kan nyttjas att sälja annonser på. Bonniers tillämpar denna strategi regelbundet på sina större titlar och frågan är väl om inte även Aftonbladets Sportmagasin S faller inom samma kategori med tanke på prissättning och upplaga.

Inom e-handeln har "fri frakt" blivit en lockvara som syns inte minst nu kring jul. Cdon, Bokus och Adlibris tillämpar alla "fri frakt" under en begränsad tid för att locka folk att handla julklapparna online.
Och det fungerar. Enligt eRoi (ett företag som sysslar med marknadsföring online) är just fri frakt det som lockar flest att handla.
Men det finns en baksida - används erbjudandet för ofta förväntar sig kunderna det. Jag läste det i en artikel på e-Commerce men insåg sedan att jag redan visste det. Jag skulle nämligen handla lite böcker för någon vecka sedan och förutom att surfa runt och jämföra priserna så slutade det faktiskt med att jag handlade hos den av de tre som just då erbjöd fri frakt.

Men visst är det bra med gratis. Se bara på Blogger där jag skriver detta. Det är också en gratistjänst (numera ägd av Google) som fungerar väldigt bra. Var de tjänar sina pengar? Genom att många av dem som bloggar väljer att lägga ut annonser där både bloggare och Google kan tjäna pengar.