Inom e-handeln pratas det mycket om "The long tail". Det går lite förenklat ut på att svansen till storsäljarna (som står för de största volymerna) med internets hjälp är så lång att volymerna i den tillsammans är större än de som säljer mest.
De som främst upptäckt detta är bokbranschen där man samtidigt som storsäljarna når än större upplagor faktiskt säljer enorma mängder av tusentals titlar som tidigare aldrig togs in av enskilda bokhandlare.
Samma sak sker inom musikvärlden där små, ibland enskilda musiker, utgivare med internets hjälp kan nå en publik.
Med internets hjälp ökar faktiskt mångfalden tack vare billigare distribution. Visst, det är svårt att tjäna stora pengar om du befinner dig långt ut i svansen och bara har 1000 fans eller ännu färre.
Just nu jobbar jag som pressansvarig för ett evenemang som befinner sig i svansen om man ser till idrottsvärlden.
Det är Europacupen i innebandy, 16 mästarlag från Europa samlade i svenska Varberg under fyra dagar för att göra upp om bucklan. Det är helt enkelt innebandy i världsklass med som igår kväll 1650 åskådare på läktaren.
Hur stort är då intresset från de stora drakarna? Tyvärr ganska litet. SVT24 är med på banan och direktsänder från semi- och finaler lördag och söndag. (Även Eurosport sänder allt som produceras). Men kvällspressen och de stora drakarna då? Ingenting.
Jag började då fundera över om den långa svansen inte fungerar på media - eller om det helt enkelt är så att traditionell media inte upptäckt den.
I de tryckta tidningarna fanns (nåja, finns de är ju inte utdöda ännu) alltid ett begränsat utrymme.
Sportredaktionen fick ett visst antal sidor tilldelade beroende på hur mycket annonser som sålts och hur tjock tidningen skulle vara varje dag. Platsbrist hindrade att alla idrotter fick lika stor bevakning.
Men på internet finns ju inte denna begränsning. Logiskt sett borde ju då de stora drakarna kunna satsa på svansen, att äntligen ge även mindre idrotter en vettig bevakning åtminstone på sina webbplatser, bortsett från resurser. Bläddrar man i sportbilagorna så är det fotboll och hockey som utgör grunden. Övriga sporter är kuriosa som får en notis eller kanske ett enstaka reportage någon dag.
Roade mig med ett besök på aftonbladet.se för att se om det var samma sak på webben - och visst, så är det. En snabb kalkyl såg ut så här igår kväll:
En vanlig dag - torsd 4 januari (dagen efter JVM-semin i hockey).
27 länkar/rubriker: Hockey
19 länkar: Fotboll
6 länkar: Blandat
5 länkar: Skidor
3 länkar: golf, tennis
2 länkar: TV, Trav, Poker, Bandy
1 länk: handboll, boxning, innebandy
Det finns visserligen egna underavdelningar för nästan alla sporter. Men när man går in och tittar där inser man att det inte görs någon ordentlig bevakning av dessa utan bara - precis som i papperstidningen - små nedslag då och då.
Tittar man in under innebandy finns det - krönikor av Jihde och matchfakta borträknat - 15 texter sedan säsongsstarten. 15 texter på 97 dagar, under en period då det spelats 78 elitseriematcher bara på herrsidan... Flera av texterna faller också under kategorin skandaler, dvs konkurshot eller bråk som inte är resultatet av en seriös bevakning utan endast är re-writes av TT- eller lokalnyheter.
Ska bli intressant att se vilken dagstidning som först upptäcker den långa svansen och gör något åt den. På det lokala planet kan man konstatera att morgontidningarna fortfarande lever kvar i att leverera matchreferat/intervjuer ett halvt dygn efter att matchen är spelad. Vilket öppnar upp för nischaktörer som exempelvis innebandymagazinet.se och enskilda klubbars egna hemsidor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar