Ibland hittar man en bra produkt men företaget som säljer den gör allt för att man inte ska kunna köpa den. En sådan produkt är FlashPaper 2 från Adobe.
Programmet gör att man kan skapa swf-filer från vilken typ av dokument som helst. En skrivardrivrutin helt enkelt. Smidigt sätt att göra pdf:er eller word-dokument läsbara på nätet utan att användaren behöver något mer än en webbläsare.
Men programmet säljs inte hos återförsäljare (jag har letat på flera) utan endast via Adobes hemsida. Där lyckas man efter många om och men registrera sig för att ladda ner en Trial-version. Men när man ska köpa en licens för att aktivera denna fulla trial-version så tar det tvärstopp.
Först möts man av en sida där Adobe visar sin differentierade prissättning:
Worldwide customers - 79 USD = 530 kr
UK - 49 pund = 663 kr
Europe (resten) - 79 Euro = 724 kr
Varför Adobe ska ha mer betalt i vissa länder för exakt samma produkt förtäljer inte hemsidan. När man klickar på (Europe eller UK) så möts man av meddelandet
"Unfortunately, the product you are attempting to buy is not available in this
store. Please contact a reseller to purchase the product. We apologize for the
inconvenience."
Jaha, men om det inte finns hos någon reseller då? Via USA-hemsidan så vill de inte heller ta emot order.
Puh, efter att ha jobbat med Open Source-verktyget DNN under en längre tid har jag vant mig vid att med några knapptryckningar kunna handla mjukvarumoduler från programmerare över hela världen. Betala med kort, snabbt och enkelt ladda ner och installera programmet.
Hade DNN-utvecklare haft lika dåliga hemsidor som Adobe så hade de inte haft en enda kund. Jag förundras ständigt över hur storföretag som jobbar med spetsmjukvara kan ha så odugliga hemsidor. Microsoft är ju ett annat exempel på hur man gör sitt yttersta för att exempelvis undvika att ta emot synpunkter från användare.
Eftersom jag själv köper svindyra designprogram från Adobe är jag också medveten om hur dåligt deras automatiska uppdateringar och kopieringskydd fungerar i verkligheten. Inte fullt så illa som Quark Inc som plågade IT-ansvariga med sina hårdvarulås i slutet av 90-talet, men ändå tillräckligt för att reta gallfeber på professionella användare.
Någon som känner till ett enkelt sätt att konvertera pdf:er till .swf eller liknande enkla format för webben? När nu Adobe inte verkar vilja sälja sitt verktyg till mig... Eller mot förmodan vet en åf som tillhandahåller programmet?
Ju mer jag funderar på det, desto mer ser jag paralleller till den föråldrade bransch som Henrik Torstensson skriver om idag. Hur kommer det sig att inte fler program säljs helt digitalt idag? Piraterna har i 20 års tid distribuerat via nedladdning men de etablerade företagen har förvånansvärt svårt att erbjuda smidiga lösningar.
På samma sätt som skivbranschens överpriser borde man nog fundera över om inte mjukvaruföretagen tar ut överpriser för sina programvaror. Fyllda av buggar och ständigt höjda priser för varje uppgradering.
Prenumerationslösningar på mjukvara vore ett alternativ, förutsatt att det inbegrep ständiga uppdateringar och buggfixar. Och inte några astronomiska månadskostnader förstås...
Uppdaterat: mitt letande efter en bra "PDF to SWF"-programvara går vidare. På Byte Scout finns en del lovande program, men inte riktigt så bra som jag vill - ännu. De har i alla fall den goda smaken att rekommendera att man laddar ner en gratis test-version innan man handlar, för att vara säker.
Uppdaterat 2: hittade ytterligare ett program som är väldigt lik Adobe/Macromedias eget. Print2Flash heter det och går att ladda ner som trial för att sedan registera/aktivera. Verkar riktigt lovande även om jag haft lite problem med att få pdf:er att konverteras. Däremot går det att skriva ut från Indesign direkt till Flashfiler!
09 juli 2007
Fornlämning med Posten
Nyss ramlade det ner en tjock lunta ihoplimmade papper i brevinkastet. En fornlämning från 1900-talet dyker upp sommaren 2007.
Din Del för orterna Helsingborg, Bjuv och Åstorp. 400 sidor tjock katalog där ett antal företag än idag köper annonsutrymme. Varför?
"Du har precis slagit upp Sveriges mest använda lokala katalog. 78% av Sveriges befolkning använder Din Del för att hitta information åtminstone någon gång per år. Totalt gör man 152 miljoner sökningar per år vilket leder till affärer för 51 miljarder."
Källan? Research International 2003. Det känns tryggt.
En högst ovetenskaplig - men mer aktuell undersökning - jag gjort i bekantskapskretsen visar att majoriteten slänger katalogen direkt i pappersåtervinningen. Förutom i de hyreshus där de läggs i en hög längst nere i porten så att var och en får ta om man vill ha - då ligger de kvar.
Andra gör som jag gjort de senaste fem åren, går till bokhyllan och tar ut föregående års katalog och byter ut den. Sedan står katalogen orörd där tills ett år gått.
Nej, ärligt talat har jag oxå gjort några sökningar i katalogen genom åren. Om datorn inte varit påslagen eller om internet legat nere. Men sökresultaten är inte särskilt relevanta eftersom bara en bråkdel av företagen finns med i Din Del. Då är täckningen bättre på eniro.se eller hitta.se
Fornlämningen distribueras i fem miljoner exemplar. Enligt statistiken ovan skulle varje exemplar i snitt användas 30 ggr per år. Tänk då på att hälften av katalogerna sannolikt går direkt i papperskorgen så skulle de som sparar den använda den 60 grr per år, mer än en gång i veckan?
Kanske på 1900-talet, inte år 2007. Hur länge till trycker man kataloger på papper? 75% av pappret kräver att nya träd huggs ner...
Din Del för orterna Helsingborg, Bjuv och Åstorp. 400 sidor tjock katalog där ett antal företag än idag köper annonsutrymme. Varför?
"Du har precis slagit upp Sveriges mest använda lokala katalog. 78% av Sveriges befolkning använder Din Del för att hitta information åtminstone någon gång per år. Totalt gör man 152 miljoner sökningar per år vilket leder till affärer för 51 miljarder."
Källan? Research International 2003. Det känns tryggt.
En högst ovetenskaplig - men mer aktuell undersökning - jag gjort i bekantskapskretsen visar att majoriteten slänger katalogen direkt i pappersåtervinningen. Förutom i de hyreshus där de läggs i en hög längst nere i porten så att var och en får ta om man vill ha - då ligger de kvar.
Andra gör som jag gjort de senaste fem åren, går till bokhyllan och tar ut föregående års katalog och byter ut den. Sedan står katalogen orörd där tills ett år gått.
Nej, ärligt talat har jag oxå gjort några sökningar i katalogen genom åren. Om datorn inte varit påslagen eller om internet legat nere. Men sökresultaten är inte särskilt relevanta eftersom bara en bråkdel av företagen finns med i Din Del. Då är täckningen bättre på eniro.se eller hitta.se
Fornlämningen distribueras i fem miljoner exemplar. Enligt statistiken ovan skulle varje exemplar i snitt användas 30 ggr per år. Tänk då på att hälften av katalogerna sannolikt går direkt i papperskorgen så skulle de som sparar den använda den 60 grr per år, mer än en gång i veckan?
Kanske på 1900-talet, inte år 2007. Hur länge till trycker man kataloger på papper? 75% av pappret kräver att nya träd huggs ner...
04 juli 2007
Nedkopplad och avkopplad?
Tillbaks hemma i Sverige efter en månads semester utomlands (rundresa i USA o Costa Rica). Har inte kollat mailen mer var 3-4:e dag i snitt och inser plötsligt hur effektiv man blir när man jobbar via webbmail. Många mail går direkt i papperskorgen, andra besvaras så kortfattat och snabbt det går eftersom dollartecknen tickar på i rutans nederkant. (Hade lämnat laptopen hemma så jag var hänvisad till internetcaféer som varierade i pris mellan 1 och 10 dollar i timmen och skärmar på 13-20 tum!).
Nyheter läste jag också en del på nätet. Eller försökte. Merparten av de svenska nyhetssajterna var helt värdelösa då internet ofta inte var så snabbt däröver. Försök läsa hd.se eller aftonbladet med en förbindelse på 50-100 Kbit så förstår ni vad jag menar. Undrar om dessa tidningar funderat över att det faktiskt finns tusentals svenskar som fortfarande sitter med modem? En baksida av ökad bandbredd som man inte tänker på annars.
I vissa fall kunde man surfa in på mobilversionen av sajterna. Och så finns ju SVT Text som är är en favorit även på nätet. Där slipper man dessutom lockrubrikerna som numera sprider sig som en sjukdom på svenska sajter.
Glömde ta med mig lösenordet till Bloglines så mina RSS-flöden samlades på hög, kanske lika bra det. När jag kom hem fanns det 3500 länkar att skumma igenom. Då blev det till att gallra mer än vanligt. Jag har missat mängder av nyheter men det känns som det kvittar faktiskt.
En hög med papperstidningar finns det nu också på skrivbordet.
Under resan hann jag också läsa lite böcker för omväxlings skull. Kan rekommendera "Tipping Point" av Malcom Gladwell som jag läste på flyget från Miami till London.
Nyheter läste jag också en del på nätet. Eller försökte. Merparten av de svenska nyhetssajterna var helt värdelösa då internet ofta inte var så snabbt däröver. Försök läsa hd.se eller aftonbladet med en förbindelse på 50-100 Kbit så förstår ni vad jag menar. Undrar om dessa tidningar funderat över att det faktiskt finns tusentals svenskar som fortfarande sitter med modem? En baksida av ökad bandbredd som man inte tänker på annars.
I vissa fall kunde man surfa in på mobilversionen av sajterna. Och så finns ju SVT Text som är är en favorit även på nätet. Där slipper man dessutom lockrubrikerna som numera sprider sig som en sjukdom på svenska sajter.
Glömde ta med mig lösenordet till Bloglines så mina RSS-flöden samlades på hög, kanske lika bra det. När jag kom hem fanns det 3500 länkar att skumma igenom. Då blev det till att gallra mer än vanligt. Jag har missat mängder av nyheter men det känns som det kvittar faktiskt.
En hög med papperstidningar finns det nu också på skrivbordet.
Under resan hann jag också läsa lite böcker för omväxlings skull. Kan rekommendera "Tipping Point" av Malcom Gladwell som jag läste på flyget från Miami till London.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)