Reklam eller journalistik?

Jag har skrivit tidigare om hur gränsen mellan journalistik och reklam ofta blir suddig då mediaföretag skriver om sina egna evenemang och olika typer av sponsring.
Nyheten på E24 idag om 7-eleven är ett annat sådant exempel. Är detta en stor nyhet? Hade det varit en nyhet värd att nämnas om det inte hade varit för det faktum att 7-eleven hade valt E24 som startsida på datorerna?
Å andra sidan har det i alla fall inte hindrat dem att via SvD hårdgranska 7-elevens franchise-villkor...
När vi ändå är inne på reklam och media så skulle den konspiratoriskt lagde undra om inte Gudrun Schyman hyrts in av H&M för att skapa debatt om deras julkampanj. Vem hade reagerat om inte hon hade gjort det? Effekten blir i alla fall på ytan att H&M uppnår målet med att få uppmärksamhet för sin julkollektion på redaktionell plats.

Upphovsrättens rätt

De senaste dagarna har jag funderat en del över upphovsrättens roll i gråzonen som det nya medielandskapet utgör. Journalistförbundet slåss hårdnackat för att journalister ska få betalt varje gång deras alster publiceras i ny form samtidigt som medieföretagen ser sig tvingade att kunna återanvända sina anställdas texter eller bilder i så många kanaler som möjligt för att få ihop lönsamheten.
Läste någonstans (sorry, har glömt källan) ett intressant inlägg i debatten nämligen att jämföra upphovsrätten på texter med exempelvis en teknisk uppfinning.
Det kan ju faktiskt kännas lite märkligt att person A spenderar två månader på att skriva en bok. Upphovsrätten ger honom då ensamrätt på resultatet av sina ansträngningar inte bara under resten av sin livstid utan även långt därefter.
Om vi då tänker oss att person B samtidigt spenderar två år av sitt liv med att konstruera en maskin som gör det möjligt att... ja, vad vet jag, förvandla bly till guld. Det innebär inte med automatik att hon har rätten till uppfinningen. Nej, då måste hon söka patent, vilket tar tid och kostar pengar och inte ger några garantier. Om hon med tur och skicklighet lyckas få patent är uppfinningen skyddad i 20 år framåt.
Därefter är det fritt fram för vem som helst att kopiera uppfinningen och tjäna pengar på den.
Eftersom reglerna är som de är kan hon i alla fall skriva en bok om hur alla snodde hennes uppfinning och vara säker på att få behålla rätten till den.
Mediabranschen är på många sätt unik med sitt sätt att slå vakt om det som skapats för att helst hindra alla imitationer och vidareutvecklingar. Som någon annan påpekade - modebranschen lever och frodas trots att designers ständigt lånar och stjäl av varandra. Men så är ju också utvecklingstakten betydligt mycket högre där...
En artikel på Wired News berör upphovsrättsdiskussioner i den virtuella världen Second Life. Intressant

All media är lokal

Uttrycket "All Business is Local" har jag inte lyckats hitta ursprunget till. Men däremot har det upprepade gånger under min karriär slagit mig att All Media är Lokal.
Med det menas att man alltid är sig själv närmst. Lokal är inte bara ett geografiskt område utan oftare ett intresseområde.
Även om det bland lärda journalister finns ett utbrett förakt mot landsortsjournalister, framför allt lokalredaktörer "som skriver om loppmarknader och bortsprungna hundar" så vågar jag påstå att det är en av de bästa skolorna för den som vill bli framgångsrik journalist.
Du blir nämligen väldigt tydligt medveten om vad som är lokalt, att kunna avgränsa sig och skriva för sin målgrupp. Detta tänkande går sedan att ta med sig oavsett vad du jobbar med.
Med dagens teknik blir det också allt tydligare att man inte kan resonera som morgontidningar som vill vara både lokala, regionala, nationella och internationella på en och samma gång.
När mängden av tillgänglig media att konsumera ökar så måste vi välja och välja bort. Då väljer vi självklart det som ligger närmast oss själva - geografiskt och intressemässigt.
Några exempel på mig själv:
När det gäller lokala nyheter är jag mest intresserad av det som händer på gatorna runtomkring där jag bor (polisnyheter), därefter vad som händer på orten (politiska beslut t ex). Det är klart att större beslut på nationell nivå också påverkar mitt liv och är av intresse. Men inte ALLT.
Jag är sportintresserad. Däremot har jag slutat titta på Sportnytt eftersom 95% av sändningarna är helt ointressanta och det inte finns något bra sätt att spola och välja bort.
Jag gillar NHL-hockey men är bara intresserad av mitt favoritlag Toronto Maple Leafs. Tack vare Internet och RSS-flöden samt fan sajter så kan jag läsa dagliga nyheter om laget, material som inte finns i någon svensk tidning.

Läste en bra lista med mediatrender hos Vassa Eggen.
Jag håller med om det mesta han skriver där. Elitmedia är något som svenska dagstidningar borde satsa alla resurser på. Vilken tidning blir först med att våga lägga ner den dagliga utgivningen för att istället komma ut med en veckotidning fylld med längre och mer genomarbetad läsning? Jag gillar själv veckotidningen Fokus skarpt just för dess överblick och sammanfattning i kombination med djup.
Jag var för ett antal år sedan på ett föredrag där ett engelskt förlag berättade om sin utgivning. De hade 3000 titlar om jag minns rätt där upplagorn pendlade mellan några få hundra exemplar upp till åtskilliga tusen. Samtliga affärstidningar och därför var det möjligt för dem att i vissa fall ta ut 500-1000 kr för varje utgåva.
Där kan vi tala Elitmedia. Kommer vi att få se exklusiva tidningar där 500 prenumeranter betalar så mycket för en publikation att de kan finansiera 10 heltidstjänster som producerar en verkligt "lokal" tidning utifrån deras intresse i något ämne?